Wiberg och darbyismen

Svenska Baptisters bekännelse 1861 punkt 12:

"12. Wi tro, att denna werd skall hafwa en ända; att wår Herre Jesus Christus på den yttersta dagen skall åter uppenbara Sig på jorden, uppwäcka de döda ifrån deras grafwar och hålla en allmän dom, uti hwilken alla ogudaktiga skola blifwa oåterkalleligen fördömda till ewigt straff, men alla troende och rättfärdiga högtidligen insatta uti besittningen af det rike, som dem tillredt war ifrån werldens begynnelse."

I ett tidigare inlägg, Ja, kom, Herre Jesus!, har jag föreslaget det är amillennisk eskatologi som återges 1861 års bekännelse i punkten 12. Theopedia ger en kort beskrivning av amillenialism:

"Amillennialism (Greek: a- "no" + millennialism) is the view in Christian eschatology which states that Christ is presently reigning through the Church, and that the "1000 years" of Revelation 20:1-6 is a metaphorical reference to the present church age which will culminate in Christ's return. It stands in contrast to premillennialism, which states that Christ will return prior to a literal 1000 year earthly reign; and postmillennialism, which states that Christ's return will follow a 1000 year golden age ushered in by the church."

Under 1900-talet har darbyism i olika former varit populär i i många kristna kretsar. Bland exempel finns många pentekostala rörelser och konservativa evangelikala rörelser. I Sverige har darbyismen ofta varit utgångspunkten när man talat om Jesu andra tilkommelse.

Anders Wiberg levde innan Scofields Studiebibel, CA Chaders "Guds plan" och Levi Pethrus "Jesus Kommer". Det som fanns tillgängligt av Darbyismen var främst Plymouthbröderna. I biografin "Anders Wibergs Lif och Verksamhet" kan man läsa om hur Anders Wiberg 1874 besöker dess bröder i Barnstable på de brittiska öarna. I brev som återges skriver Wiberg:

"Dessa vänner tillhöra plymouth-bröderna, och deras älsklingsämne är Kristi andra tillkommelse och personliga regering på jorden". (sid 199)

"Om dessa bröder misstaga sig, hvilet jag tror att de göra, i vissa punkter, består deras misstag i däruti, att de taga skriftens utsagor alltför bokstavligt och blifva sålunda ensidiga. Sålunda tror jag, att deras åsikter äro inskränkta rörande det politiska och sociala lifvet i samhället, som för dem är blott "träck of afskräde", ej värdt att befatta sig med. Och deras tolkning af profetiorna tyckes mig vara allför grof och köttslig. Likväl tror jag, att de hafva en viktig mission att fylla, nämligen att förehålla de kristna nödvändigheten af att skilja sig från världen". (sid 207)

Utan tvivel såg Anders Wiberg darbyisterna som bröder och varma kristna. Samtidigt så ser han viktiga problem i deras bibeltolkning. En nutida darbyist får svårt att hitta helhjärtat stöd för sin eskatologi hos Anders Wiberg och svenska baptisters bekännelse 1861.