måndag 14 juni 2010

Att förstå Onckens reformerta teologi

Jag fascineras av J.G. Oncken som betydde så mycket för 1800-talets baptism i Europa. Även i Sverige fanns hans inflytande, bland annat hos F.O. Nilsson och Anders Wiberg (se inlägget "Onckens teologi" och "J.G. Oncken").

I Dictionary of European Baptist Life and Thought 2009 kan man läsa om Onckens teologi i 1847 års bekännelse (se F.O. Nilssons svenska översättning) att:

"besides articles on baptism and on the church which has a clear baptist profile, the text is thoroughly reformed and calvinistic."

I Glaubensbekenntnis der evangelisch-taufgesinnten Gemeinde in Hamburg 1837 skriven av J.G. Oncken, med Julius Köbner som medförfattare kan man läsa:

"Artikel VII
Von der Erwählung zur Seligkeit
Wir glauben, dass es von Ewigkeit
her das freie, von Nichts außer
sich selbst geleitete Wohlgefallen,
der bestimmte Vorsatz Gottes gewesen,
Sünder zu erlösen. Darum, so
wie es vor Grundlegung der Welt, aus
unergründlicher erbarmender Liebe
in der Gottheit beschlossen wurde,
dass Jehova, der Gesalbte durch seine
Menschwerdung und Tod der Erlöser
sein sollte, so wurden die Personen aus
dem verlorenen Menschengeschlechte,
die wirklich erlöst werden sollten, auch
vom Vater erwählt, ihre Namen im
Himmel angeschrieben, sie selbst den
Händen des Erlösers übergeben, als sein
Volk, als die Schafe seiner Herde, für
welche er sein Leben lassen wollte, als
sein Erbe, als die Beute seines Todeskampfes,
und als seine Braut. Diesen
Personen wurde das ewig Leben in
Christo beschieden und zugleich alle
Mittel verordnet, die sie zum Glauben
an Christum, zur Heiligkeit, und
endlich zur ewigen Seligkeit bringen
sollten. Solcher Ratschluss Gottes ist
unveränderlich und ewig festgestellt,
so dass diejenigen, welche er betrifft,
die Auserwählten, den Händen Christi
nicht entrissen werden können, vielmehr
durch Gottes Macht im Glauben
und in der Liebe zu Christo bewahret
bleiben, bis sie Miterben seiner Herrlichkeit
geworden sind.

Da diese teure Lehre der heiligen
Schrift von Anfängern im Christentume
häufig nicht verstanden wird, so
halten wir es für unsere Pflicht, auch
solche zu den Gnadenmitteln als Mitglieder
der Gemeinde zuzulassen, die
an den Herrn gläubig geworden, aber in
das Verständnis der hier abgehandelten
Lehre noch nicht eingedrungen sind."

För mig är det här doktriner som är lite främmande för svensk frikyrklighet. Men, om man vill förstå Onckens reformerta utgångspunkt, vad gör man då?

Ola Byfälts artikel om Jean Calvin i senaste numret av Tro och Liv kan vara till hjälp. Några citat nedan:

"Det bör betonas att utkorelsen och framför allt försynen inte får uppfattas så att den förlamar mänskans ansvar och handlingsvilja".

"I Calvins teologi har predestionationsläran en central plats. Dess funktion är att understrycka att trons förvissning om frälsningen är orsakad av Guds nåd och gåva. Gud är fri och det ingår i Gudsmysteriet vem Gud utvalt i Kristus. Det finns dock tecken på den som är utvald. De som bekänner sin tro och tar del av sakramenten och lever i Kristi efterföljd är utvald."

"Speciellt i förföljelser är utkorelsen en källa till tröst"

Ola Byfält ger en sympatisk bild av Calvins teologi. Jag kan verkligen rekommendera artikeln. Långt ifrån arga video-klipp på youtube, sådana som man ser ibland. Byfält tar också upp det inflytande Calvin haft på svenska frikyrklighet. Jag tror att det är viktigt att vi förstår Oncken och hans lära om utkorelsen på det sättet, mjukt, sansat och eftertänksamt.

Under de sista veckorna har jag läst två böcker av R.C. Sproul om utkorelsen och försynen:
R.C. Sproul tar sig tid att gå igenom predestination och försyn. Han beskriver hur en ansvarsfull och pastoral syn på dessa frågor kan ges från en reformert utgångspunkt. Lugnt och metodiskt förklarar ger Sproul svar på vanliga invändningar om fri vilja och annat. Jag kan varmt rekommendera dessa böcker.

Byfälts artikel och de två böckerna av R.C. Sproul gör dig inte till kalvinist. Så övertygande är inte argumenten och så klar är inte frågan i Bibelns ljus. Men, det är svårt att inte se den reformerta teologin som ganska rimlig och som ett ansvarsfullt alternativ i teologin. Det är knappast någon heresi det handlar om, utan en tolkning av Bibeln som ibland skiljer en del från vår gängse, utan att för den nödvändigtvis vara felaktig. Min respekt för Oncken har ökat efter dessa studier. Och, visst är det så som Byfält skriver "Speciellt i förföljelser är utkorelsen en källa till tröst".

Notering 1. Jag är övertygad om att hyper-kalvinism och kalvinism som inte leder till mission är heresi och en avvikelse från det Bibeln lär. Att sprida Jesu budskap om frälsning är något som Bibeln tydligt lär.

Notering 2. En del av den kalvinism som möter oss på internet i bloggar och forum är inte en genomtänkt och ansvarsfull kalvinism, utan en mer vulgär hyper-kalvinism. Något sådant vill jag inte försvara. Phil Johnsson skriver:

"History teaches us that hyper-Calvinism is as much a threat to true Calvinism as Arminianism is. Virtually every revival of true Calvinism since the Puritan era has been hijacked, crippled, or ultimately killed by hyper-Calvinist influences. Modern Calvinists would do well to be on guard against the influence of these deadly trends."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar